Rena vikar – pilotprojekt med bredd

Förberedelserna inför Rena vikars pilotprojekt har påbörjats och innehåller en stor bredd av olika vattenförekomster.

Från en syrefattig tröskelvik i Östersjön med internläckage av metan och fosfor, till förorenade sediment i industriella och urbana miljöer.

Tio distansminuter sydväst från Kanholmsfjärden ligger Kalvfjärden, som blir pilotprojektets tydligaste utmaning när det gäller att minska gas-ebullering och möjligt internläckage av fosfor. 

Ökande problem för Östersjön
Tröskelviken Kalvfjärden i Tyresö kommun har stora likheter med fjordar och Östersjöns djupbassänger. Det är den ökande syrebristen i Östersjöns djupdelar som ger Östersjön ökande problem med undermåliga habitat.

Kalvfjärden har två utpräglade djupdelar och begränsat vattenutbyte genom ett grunt tröskelsund i söder som minimerar inflödet av syresatt saltvatten. Kalvfjärdens djupaste del är 27 meter djup. Det smala tröskelsundet i söder är bara två meter djupt.

Syrefria förhållanden i djupdelar med upplagrade sediment möjliggör för frigörandet av fosfor vilket ökar risken för algblomningar.

Liknar en fjord
Kalvfjärden har därför stora likheter med en fjord och behöver hjälp med att åtgärda den syrefria bottenmiljön. 

Kalvfjärden har djupa delar där det ansamlas stora mängder organiskt material, på motsvarande sätt som för djupa fjordar. 

Fjordar täcker 0,13 % av den globala havsytan, men kan bidra med lika mycket metan som det som släpps ut av det öppna havet, som täcker 84 % av den globala havsytan, enligt forskning från Göteborgs universitet.

Gas-ebullering
Metangas-läckage från sjöbotten är besvärande av två skäl. Dels är metan trettio gånger mer påverkande för klimatet än koldioxid. Dels drar metangasbubblorna med sig miljögifter från bottensedimentet, vilket gör miljögifterna biotillgängliga i vattenpelaren. Det kallas ebullering.

Att ebullering är en viktig transportmekanism för flertalet föroreningar i sediment, bekräftas av välciterade forskare från University of Illinois.

Att en del flyktiga PAHer frisätts vid ebullering, bekräftas av forskning från US Department of Agriculture-ARS.

Forskningen visar således att ackumulationsbottnar inte kan betraktas som sänkor, vare sig när det gäller kol eller miljögifter. Här finns anledning att ompröva de slutsatser som bygger på tidigare antaganden om sänkor.

I pilotprojektet ska därför syreförbrukande sediment med inlagrade miljögifter tas bort från den djupaste delen av Kalvfjärden. På så sätt blir Kalvfjärden en friskare tröskelvik – samtidigt som läckage av klimatpåverkande gaser reduceras. 

Bred lagstiftning att vänta
Naturrestaureringslagen och vattendirektivet från EU kommer att avkräva medlemsländerna åtgärder av förorenade habitat i marin miljö – även urbana. Därtill lanserar EU nya direktiv som berör produktion av dricksvatten, rening av avloppsvatten samt produktion och användning av olika PFAS-ämnen (REACH). EU harmoniserar ny lagstiftning med befintlig, exempelvis EU:s avfallshierarki – för nyttiggörande av avfall.

Utöver lagstiftningen tillkommer de folkrättsliga åtaganden som Sverige har undertecknat. Paris-avtalet omfattar att åtgärda läckage av växthusgaser – såväl från land som vatten. Ett avtal som Sverige har signerat.

Kommande veckobrev
Kommande veckobrev belyser olika delar av de systemlösningar som ska hantera PFAS i sediment. Därtill vilka destruktionsmöjligheter för PFAS som finns och var de anläggningar som ska destruera PFAS i sedimentet nu planeras. Därtill rapporteras hur teknik till åtgärder nu anpassas för att minimera påverkan av PFAS på ekosystemen i Sveriges vattenförekomster – stora som små – samt hur hela åtgärdsprocesser nu utformas.

Välkommen till fortsätt läsning!