Dagvattendammar – en nyckel till renare kustvatten och ett friskare Östersjön

Sveriges dagvattendammar är betydligt mer än tekniska anläggningar. De utgör en central del av våra avrinningssystem och fungerar som samhällets första försvarslinje mot att miljögifter, näringsämnen och partiklar transporteras vidare till sjöar, vattendrag, kustvatten och slutligen Östersjön.

När dammarna fungerar som de är avsedda minskar belastningen på våra vattenmiljöer samtidigt som risken för översvämningar reduceras. Men precis som all annan infrastruktur behöver även dagvattendammar underhållas för att behålla sin funktion över tid.

När sedimenten växer minskar reningsförmågan
Med åren fylls dammarna successivt med sediment. Det leder till att vattenvolymen minskar och därmed också den hydrauliska retentionstiden – den tid som vattnet stannar i dammen. Konsekvensen kan bli att dammens förmåga att fånga upp partiklar och föroreningar gradvis försämras.

Samtidigt ökar risken för syrefria sediment, gasbildning och så kallad ebullering, där metan och andra gaser bubblar upp från botten. Ett eftersatt underhåll kan dessutom påverka dammens ekologiska balans och försämra livsmiljöerna för groddjur, vattenlevande organismer och fåglar.

Från underhåll till cirkulär resurshantering
Utvecklingen går nu mot ett nytt synsätt där sediment inte längre betraktas som ett avfall utan som en möjlig resurs. Genom regional hantering kan transporterna hållas korta samtidigt som sedimenten, efter lämplig behandling, kan nyttiggöras i nya användningsområden och bli en del av den cirkulära ekonomin.

I kombination med autonoma muddringssystem, digital övervakning och planerat underhåll skapas helt nya möjligheter att både minska kostnader och öka miljönyttan.

En artikelserie om framtidens dagvattendammar
Under de kommande veckorna kommer vi att belysa hur moderna arbetssätt kan stärka dagvattendammarnas funktion ur flera perspektiv: Vattenkvalitet, biologisk mångfald, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, regional resurshantering och autonom teknik.

Målet är att visa hur välskötta dagvattendammar kan bli en ännu starkare del av Sveriges arbete för friskare sjöar, renare kustvatten och ett mer motståndskraftigt Östersjön.

Bred lagstiftning att vänta
Naturrestaureringslagen och vattendirektivet från EU kommer att avkräva medlemsländerna åtgärder av förorenade habitat i marin miljö – även urbana. Därtill lanserar EU nya direktiv som berör produktion av dricksvatten, rening av avloppsvatten samt produktion och användning av olika PFAS-ämnen (REACH). EU harmoniserar ny lagstiftning med befintlig, exempelvis EU:s avfallshierarki – för nyttiggörande av avfall.

Utöver lagstiftningen tillkommer de folkrättsliga åtaganden som Sverige har undertecknat. Paris-avtalet omfattar att åtgärda läckage av växthusgaser – såväl från land som vatten. Ett avtal som Sverige har signerat.

Kommande veckobrev
Årets kommande veckobrev belyser olika delar av de systemlösningar som ska hantera PFAS i sediment. Därtill vilka destruktionsmöjligheter för PFAS som finns och var de anläggningar som ska destruera PFAS i sedimentet nu planeras. Därtill rapporteras hur teknik till åtgärder nu anpassas för att minimera påverkan av PFAS på ekosystemen i Sveriges vattenförekomster – stora som små – samt hur hela åtgärdsprocesser nu utformas.

Välkommen till fortsätt läsning!